ICON – OhMy

ICON – OhMy

Vi ställde fem snabba frågor till Sandra Bourbon, aka @framtidafeministen. Med hennes kick-ass jämställdhetsportfölj har hon slagit börsindex med råge. Vi tycker att det är riktigt häftigt att kunna göra så bra val gällande sina investerade pengar – allt för en mer jämställd värld!

Berätta mer om varför du började utveckla framtidsfeministens koncept.

Jag brinner för en jämställd framtid och ville slå två flugor i en smäll: ta tag i min privatekonomi och investera i bolag som gör något jag tror på. Många rapporter visar också jämställda bolag är mer lönsamma (6 % högre vinster) och innovativa vilket jag tror är en bättre investering.

Din portfölj har slagit index med råge de senaste tre åren, grattis! Vart kan man bäst följa din portföljs utveckling?

Man kan följa vår jämställda portfölj kostnadsfritt på Nordnet och månadsspara via autogiro i vår portfölj via Aktieinvest. Hos Aktieinvest återinvesteras utdelningarna automatiskt vilket jag tycker är skönt! Att månadsspara via Aktieinvest kostar 20 kr/månad (10 kr om du är medlem i Unga Aktiesparare och eller Aktiespararna).

Hur går det till när du väljer ut bolagen till framtidsfeministens portfölj, lägger du ner mycket tid på analys?

Jag ser över portöljen en gång varje halvår. Då tittar jag på jämställdhet i ledningen (minst 40/60-fördelning för att få komma in i portföljen, data från AllBright och EqualyticsSwe), att bolaget ger utdelning, att jag förstår vad de gör och att jag tror på dem framåt, omsättningstillväxt, stabila vinstmarginaler (tips: borsdata.se är bra för att kolla detta) samt sprider i minst 5 branscher.

Vilka är dina favorit-ekonomi-konton på Instagram?

Aktietjejerna, Aconomics1, Tovanlovan, Ungaaktiesparare, tradingmamman, elin.helander, Ellevest, Pensionista.nu & lev.din.drom. Ett tips för att minska på sin konsumtion är att avfölja alla som triggar konsumtion t.ex. snygga nya kläder, fina resor, dyra resturanger och istället följa Portion under tian, Minimalisterna och Miniroben.

Om du fick ge ett tips för att boozta någons privatekonomi, vad skulle det vara?

Små summor spelar roll! Att investera 200 kr i månaden på lång sikt i en aktiefond blir mycket pengar på sikt. T.ex. 190 000 kr med ränta på ränta (8%) efter 25 år där 130 000 kr kommer från avkastningen!

Berätta mer om när kom du kontakt med investeringar för första gången?

I gymnasiet. Jag förstod ingenting, förlorade vår aktietävling och kände mig superdum. Jag bestämde mig för att aldrig hålla på med aktier igen. Det tog lite mer än 10 år innan jag vågade mig på aktier igen…

Annonser
ICON-OhMy Shoka Åhrman

ICON-OhMy Shoka Åhrman

Du är en ekonominörd och har stenkoll på beteendeekonomi. För den som inte vet, vad betyder ordet egentligen?

Beteendeekonomi för min del handlar om att ett brobyggande mellan psykologin och mikroekonomi. Det är ett sätt att föra in psykologin i ekonomiska analyser. Beteendeekonomin är grunden i våra beslutstagande och hur våra bias och tillkortakommanden påverkar våra beslut. Men också hur irrationaliteten hos oss påverkar våra ekonomiska val tex. placeringar.

Hur kan man bli bättre på att styra sina känslor när det gäller ekonomiska beslut?

Genom kognitivpsykologi och neuropsykologi kan man mer förstå sig på människans irrationalitet och den vägen se hur man tex. kan påverka oss till att fatta bättre beslut.

Desto mer medvetna vi är om våra brister och återkommande tankfällor desto större chans har vi att minska de, även om vi fullt ut inte kan komma bort från de.

Affärer, butiker, reklam och influencers jagar oss precis hela tiden för att påverka oss till att köpa. Hur gör man bäst för att stålsätta sig emot konsumtionshetsen?

Att vi gillar nuet mer än ”senet” och att vi har bristande självdisciplin är en av grunderna i beteendeekonomin. Detta förklara inte bara det ”dåliga” konsumtionsbeteendet många har utan även varför vi t ex, har svårt att spara tillräckligt till pensionen eller handlar upp pengar som vi egentligen hade tänkt spara på lång sikt. Vill vi ändra på vår ekonomi behöver vi börja med att ändra på våra beteenden och bli mer medvetna om dem.

Faller du dit med felköp/investeringar någon gång?

Jag tror att man blir bättre på att HANTERA sina felköp, t ex. i veckan sålde jag av aktier som jag hade viljat behålla för att det ska gå upp igen till inköpspriset. ” Cut Losses short & Let winners run”.

När kom du i kontakt med investeringar för första gången?

Vid ganska tidig ålder, runt 15-16 år

Fem snabba

Göteborg vs Sthlm

Aktier vs fonder

Utelunch vs lunchlåda

AI-robotar vs tänka själv

Rea vs fullpris

Golf vs fotboll

ICON-OhMy

ICON-OhMy

1. Hur kom det sig att du startade FB-gruppen ”Tjejer som gillar aktier”?

Jag ville att fler kvinnor skulle synas och diskutera investeringar. I de forum jag var med fanns visserligen andra kvinnor med också, men de varken syntes eller hördes och efter att ha frågat runt lite så insåg jag att ett eget forum för att ventilera frågor, tankar och erfarenheter kanske inte vore en så dum idé.

2. När och hur kom du själv i kontakt med investeringar för första gången?

Jag började intressera mig i 18-års åldern men avråddes starkt av min dåvarande bankman som tyckte att aktieplaceringar inte var något för kvinnor. Sparkonto och på sin höjd fonder var OK. Intresset låg kvar lite på sparlåga och sedan tog jag upp det på allvar för 18 år sen. Nu är det mitt största intresse.

3. Hur får vi fler kvinnor till börsen på allra bästa sätt?

Kvinnor gillar att göra saker i grupp och det märks tydligt i de grupper som skapats för kvinnor som gillar investeringar. Man rycker med varandra på saker man tycker är roligt. Det gäller att ha en samtalsplats med högt till tak och möjlighet att ställa de allra enklaste frågorna, att få pepp och inspiration från andra kvinnor och möjlighet att knyta nya nätverk. En annan viktig sak är att jobba bort de klassiska fördomarna som kvinnor ofta har – att det är för svårt, tar för mycket tid och kräver massor med pengar. Det viktiga är att komma igång.

4. Det är mycket pensionssnack i media. Hur tänker du kring detta? Sparar du specifikt till pension?

Pensionssparande är jätteviktigt och jag har haft ett eget pensionssparande sedan jag var 18 år. Att komma igång med ett sparande tidigt så att man har många år på sig är en fördel. Det har tidigare pratats alldeles för lite om pension, därav är många fortfarande ganska oinformerade.

* Fem snabba:

Långsiktig vs Kortsiktg

Lunchlåda (inklusive promenad med hunden) vs Utelunch

Instagram vs Facebook

Fundamental analys vs Teknisk analys (Både och, fast varje sak har sin plats/användningsområde)

Storstad vs Småstad

* Hur man kan göra det lättare att snacka ekonomi med sin familj, vänner och bekanta?

Jag tror att man ska lägga undan alla krångliga uttryck och sedan ta konkreta exempel som alla kan relatera till. Sedan får man acceptera att alla helt enkelt inte är intresserade.

* Vilka är dina stora förebilder?

– Två stora förebilder – Warren Buffett och Petter Stordalen

* Hur mycket tid lägger du på din portfölj?

– Någon timme varje börsdag samt några timmar varje helg för sammanställning av gångna veckan, reflektioner och uppdatering av min tradingplan samt planering av ev åtgärder för kommande börsvecka.

Intervju med Plånbokssmart! 

Intervju med Plånbokssmart! 

Vi inspireras mycket av vår Instakollega @plånbokssmart! En kvinna som förstått det här med att ta vara på sådant som skapar värde och skära ned på sådant som tar energi, kostar pengar och allmänt dränerar ens vardag. Konceptet är inte svårt, sätt bara igång! Tänk över vad just du värderar i livet och framförallt i din vardag. I denna korta intervju ville vi komma närmre kvinnan som grundat kontot och för att få lite schyssta plånbokssparartips. 

Hur började idéen till Plånbokssmart. 

Idén till Plånbokssmart började helt enkelt med att jag tröttnade på att möta fördomar och avundsjuka från vissa i vår omgivning som tyckte att vi tex unnade oss många resor och andra upplevelser. På deras kommentarer lät det som att de trodde att vi badade i pengar och jag ville helt enkelt visa att det inte stämmer, det handlar istället om prioriteringar, att inte köpa saker i onödan och att hitta billiga eller gratis alternativ som gör att man har råd att lägga pengarna på det man själv väljer och inte slösar i onödan.

Ditt bästa gratis-tips!

Mitt bästa gratis tips är helt enkelt att ha tid. Har man tid så undviker man ofta impulsköp, man kan planera inköp och hitta billigare alternativ, besöka second hand-butiker, invänta erbjudanden och kampanjer eller hitta alternativ som kanske innebär att man gör det själv gratis.

Varför är sparande så viktigt? 

För mig betyder sparande frihet och lugn och ro. Har jag koll på min ekonomi och vet att jag har en buffert att falla tillbaka på, så vågar jag leva det liv jag vill och utgå från mig själv och vad jag mår bra av och inte vad plånboken säger. Att ha ett sparande och att ha koll på sin ekonomi innebär också att man slipper stressa och oroa sig för pengarelaterade frågor.

Beskriv var gränsen går mellan snålhet och sparsamhet! 

Jag brukar alltid säga att jag är ekonomisk, inte snål. Ekonomisk är för mig när man väljer att spara in pengar på vissa områden, som inte ger energi/livskvalitet och istället använda pengarna till områden som ger livskvalitet. Snålhet för mig är att spara in på alla områden, utan att ha en plan och aldrig unna sig det som ger en glädje och livskvalitet.

Fem snabba:

– Landet vs Storstad

– Kortsiktigt vs Långsiktigt

– Resa vs Stanna på hemmaplan

Tid vs Pengar

–  Second hand vs Nytt

Hur ska man förvara sina sparade pengar på bästa sätt?

Svår fråga, beror ju på vad man ska ha pengarna till. Kortsiktiga mål vs. långsiktiga mål. Jag tror det är viktigt att man sätter sig ner och benar ut vilka pengar som ska gå till kortsiktiga drömmar och vilka som ska gå till långsiktiga drömmar och vilken riskbenägenhet man har inom varje område. Det sämsta man kan göra är att förvara alla pengar ”på hög i madrassen” utan att ha tänkt igenom sin placeringsstrategi och sina drömmar.

Tips för att motivera sig till sparande och för att motstå ”köp-frestelserna?” Hur gör man på bästa sätt en bedömning att man behöver köpa något? 

En kombination av svar från fråga två och fyra. Att ha tid och att ha en plan för vad man vill göra med sina pengar. Har jag ett tydligt sparmål och vet vad jag vill med min ekonomi, så är det oftast inga problem att avstå onödig konsumtion till förmån för den drömmen. Skulle man ändå behöva köpa en viss sak, så ger mer tid möjlighet att hitta ett billigare alternativ (kampanjer, reor, second hand, gör-det-själv, låna etc). Med tydliga mål så blir det lätt att se att struntar jag i att köpa X och Y eller hittar ett billigare alternativ så kommer jag ett steg närmare målet. 

Aktietjejernas bostadsköparskola – Amorteringskrav

Aktietjejernas bostadsköparskola – Amorteringskrav

Efter finanskrisen 2008 och konkursen av Leeman Brothers i spetsen var det många banker som insåg allvaret gällande utlåning av pengar, vilken hade stora brister och var mer riskfylld för bankerna än vad man hade kunnat tro. Därmed började det ställas högre krav på låntagarna, som till stor del rör dem som sitter med bostadslån. Konsekvensen har blivit att som låntagare måste man dels spara ihop en större summa för att ens få ta lånet och sedan amortera mer än tidigare. Visst finns det banker som lånar ut även till en kontantinsats, kostnader för lagfart och pantbrev, men då till högre ränta än själva bolånet. Ytterligare en sak man skall komma ihåg är att många av bankerna stresstestar låntagarens ekonomi så att man klarar upp 8 procent i ränta (skiljer sig dock mellan bankerna).

För att visa på bästa sätt vill vi demonstrera på hur det kan se ut för en vanlig svenssonfamilj.

Säg att Samira och Andreas har vunnit en budgivning på ett hus, slutsumman landade på 3 000 000. För att banken skall vara snäll och ge dem lånet måste de alltså hosta upp 15 %, 450 000 kr. Då har vi inte alls räknat med extra kostnader i form av lagfart eller uttag av nya pantbrev, och det är inte osannolikt att det uppgår till 75 000 kr (eller mer), så med andra ord skall 525 000 kr betalas.

Lånet hos banken blir totalt 2 550 000 kr. Eftersom Samira och Andreas vann en budgivning kan man säga att det pris som de betalade är marknadsvärdet på huset. Amorteringskraven säger att om lånet överstiger 70 procent av bostadens marknadsvärde så skall man amortera 2 procent av de totala bolånet per år. Eftersom de hade en kontantinsats vid köpet äger de själva 15 % och det som är belånat är 85 %. 

Nedan specificerar vi alla siffror som de måste hålla reda på:

  • Pantbrev 2%: Beror på hur mycket som redan ligger i huset men låt oss säga att det behövs tas ut nya på 1 500 000 kr, dvs 30 000 kr. 
  • Lagfart, 1,5 %: 45 000 kr
  • Kontantinsats, 15 %: 450 000 kr
  • Lån på banken: 2 550 000 kr
  • 70% av marknadsvärdet av huset: 2 100 000 kr
  • Kvar att amortera ner till 70 %: 450 000 kr 
  • Amortering, 2 %, per år: 51 000 kr
  • Amortering 2 %, per månad: 4 250 kr
  • Tid det tar att nå 70% från och med det att lånet upptas: 8,8 år.

Glöm inte att detta BARA är amortering, alltså det som skall betalas tillbaka till baken. Räntan som banken skall ha får vi inte glömma heller! Idag ligger räntan ofta mellan 1,6-2%. I flera år har den varit låg, men sannolikheten att den kommer att höjas framöver är stor. Visserligen inga höga procentsatser till en början men räkna iallafall med att det inte kommer att fortsätta vara minusränta som det är för tillfället.

När bolånen ligger mellan 50 procent och 70 procent av bostadens värde trappas amorteringen av och då ska man amortera minst 1 procent av de totala bolånen, per år. Dvs 25 500 kr för Samira och Andreas per år, 2125 kr per månad. 

En sak som kan vara bra att ha koll på är också att man kan begära om att ändra sin amortering genom att värdera sitt hus (nya regler där också). Skulle det bli betydligt mycket högre än vad det köptes för så kan det hända att man hamnar under gränserna. Ytterligare regler finns när man utökar befintliga lån, men dessa två delar tar vi separat i ett annat inlägg. 

Prata pengar på första daten! Gästinlägg från Elin Helander. 

Prata pengar på första daten! Gästinlägg från Elin Helander. 

Varför pratar vi inte ekonomi på en dejt? 

När vi dejtar, och i början av ett förhållande, försöker vi lära känna den andra personen så mycket som möjligt. Vi pratar om vad vi har för intressen, vi frågar saker om dennes familj och vi diskuterar kanske olika samhällsfrågor, allt för att se om vi kan tänka oss att leva tillsammans med den här personen eller inte. Vi undersöker helt enkelt hur väl vi passar ihop.

Något vi sällan frågar om är hur personens privatekonomiska situation ser ut, vad hen har för inställning till pengar eller har för pengavanor. Det skulle förmodligen te sig märkligt med dagens sociala normer att ta upp sådana frågor på en dejt.

Men precis som du har dina pengavanor som du tycker är självklara kan din partner ha helt andra vanor som hen tycker är lika självklara. Vi får med oss olika pengavanor från familjerna vi vuxit upp i.

Hur vi väljer att arrangera vår privatekonomi när vi lever tillsammans med någon annan kan få stora konsekvenser för resten av vårt liv. En bra ekonomisk uppdelning ger bra konsekvenser för båda parter, medan en dålig ekonomisk uppdelning mellan två parter kan försätta båda, eller en part, i en dålig sits ekonomiskt sett. Därför är det viktig att prata om detta med sin partner.

Jag tycker det här med, vad jag kallar par-ekonomi, är ett mycket intressant och viktigt ämne som det inte finns så mycket skrivet om. Därför kommer jag dela med mig av insikter från en underökning som Moneymind och Dreams har genomfört med stöd från Internetstiftelsen. (Det är också därför har jag ägnat ett helt kapitel åt detta i min kommande bok ”Hjärnkoll på pengarna” som kommer ut i sep.)

Vad är en rättvis ekonomi?

Det finns olika sätt att arrangera sin ekonomi när man lever i ett förhållande. Drivkraften till uppdelningen, hur den än ser ut, är att det ska skapa någon form av rättvisa. Vad är då rättvisa? Ja, det ser olika ut för olika par. Jag ställde frågan hur man bör arrangera sin ekonomi i ett förhållande och detta var vad folk svarade.

• Det vanligaste svaret var att man bör bidra utifrån sin inkomst. Hela 75% svarade detta.

• 16 % anser att man ska dela lika oavsett vad man har för inkomst

• och 8 % anser att alla pengar ska slås ihop till en gemensam pott

Det finns inget rätt eller fel svar. Det viktigaste är att det känns bra för båda parter, både på kort sikt och lång sikt. Det man ska tänka på om man bidrar utifrån sin inkomst är att den som tjänar mest först räknar av lån som den eventuellt har från CSN, eller missat sparande och pensionssparande om den har studerat i flera år. Den som tjänar mest nu kanske ligger efter på dessa områden och behöver komma ikapp.

I våra djupintervjuer såg vi att par tenderar att ha bra koll på sin partners ekonomi och detta uppfattades som något positivt. Men samtidigt uppskattades det att man inte hade stenkoll på varandras ekonomi. Det upplevs som en frihet att få göra saker med sina pengar utan att någon annan hela tiden visste vad man gjorde.

Att ta er ekonomi seriöst är att ta ert förhållande seriöst. En vanlig orsak till osämja i ett förhållande är just pengar. Prata därför med din partner om detta. Nedan kommer tips på hur ni gör detta.

Fem saker att tänka på inför ett samtal om pengar med din partner:

 1. Prata om pengar i lugn och ro, ta inte upp det när ni är stressade eller redan osams. Planera istället in det över en mysig middag.

2. Prata om er syn på pengar. Är pengar något som är stressande, kul, eller ångestladdat? Att veta om din partner får ångest när hen tänker på pengar gör att du lättare förstår varför hen reagerar som hen gör när du tar upp ämnet.

3. Dela med er till varandra om hur ni vill att er ekonomiska situation ska se ut i framtiden. Vad drömmer ni om att göra som ni kan börja kratta för idag?

4. Hur ser uppdelningen av inköp och ansvar ut idag? Vad ger det för olika för- och nackdelar? Vad händer vid en eventuell skilsmässa?

5. Hur vill ni dela upp ansvar och pengar för att det ska kännas bra och rättvist för er båda?

 Kom ihåg, det är idag som ni har alla möjligheter att bestämma hur er framtid ska se ut. Vart vill ni bo om 3 år? Vill ni göra en lång resa någonstans? Eller kanske kunna gå ned i arbetstid i framtiden? Vad kan ni göra idag för att detta ska bli möjligt?

Vänliga hälsningar

Elin Helander

Elin Helander är forskningsansvarig på spar-appen Dreams, grundare av forskningsinitiativet Moneymind, föreläsare, samt aktuell med boken ”Hjärnkoll på pengarna” som kommer ut i sep. I boken kommer jag berätta mer om detta, samt hur du kan samarbeta med din hjärna för att nå dina pengamål.


 

Vad är din vision om din pension – Eget sparande, del 1. 

Vad är din vision om din pension – Eget sparande, del 1. 

Behöver man spara extra till sin pension?

Det är svårt att säga något generellt om behovet av ett extra öronmärkt sparande till sin pension utöver det man får från den allmänna pensionen och eventuell tjänstepension.
Behovet av extra sparande beror på vilka kostnader du förväntas få vid pensionsålder och hur stor del som blir över från dina ordinarie pensionsutbetalningar.
Många konsumenter utgår från sin nuvarande lön eller den man förväntas ha strax innan pensionen. De flesta konsumenter kommer att få en lägre pension än slutlönen och om du tycker dig behöva förstärka pensionen så kan ett eget sparande till pensionen vara ett alternativ.

Då privat pensionssparande i form av pensionsförsäkring eller IPS inte längre är avdragsgillt så får du välja en eller flera andra valfria sparformer utav de som finns tillgängliga för en konsument.
Om man saknar tjänstepension i sin anställning så finns sannolikt behov att spara i ett eget pensionssparande och då kan privat pensionsförsäkring eller IPS vara ett alternativ då man får avdragsrätt för insättningarna samt en låg schablonskatt.

Nästa del: Eget sparande till pension del 2 – vilken sparformer finns det?

Text av Stefan Thelenius på konsumenternas.se